Sök:

Sökresultat:

67 Uppsatser om Livs- och samhällsideal - Sida 1 av 5

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Vem Àr jag? Vad kan jag? Vad vill jag? : Om coachingprocessen i Livs- och KarriÀrplanering

Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.

Barnmorskor 1897 : En undersökning av barnmorskornas livs- och arbetsvillkor i Falu provinsiallÀkardistrikt

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhÄllandena för barnmorskorna i Falu provinsiallÀkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna frÄn förra sekelskiftet och bakÄt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgÄngspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstÄnd, ev. moderskap, Älder och ursprung Är 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltsÄ varit tudelad.

UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Hur arbetar livs/arbetscoacher

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Mellan hem och institution : en studie av somatiskt vÀxelboende i GÀvle kommun, ur Àldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om somatiskt vÀxelboende i GÀvle kommun, ur Àldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som anvÀnder somatiskt vÀxelboende. Ett hermeneutiskt angreppssÀtt anvÀndes för bearbetningen av vÄrt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrÄn analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansÄg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, VÀnskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förstÄelse för Àldre omsorgstagare och deras anhöriga som anvÀnder somatiskt vÀxelboende.

NO-lÀrares syn pÄ genus : en kvalitativ undersökning om NO-lÀrares arv- och miljöresonemang mot genusforskning

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om somatiskt vÀxelboende i GÀvle kommun, ur Àldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som anvÀnder somatiskt vÀxelboende. Ett hermeneutiskt angreppssÀtt anvÀndes för bearbetningen av vÄrt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrÄn analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansÄg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, VÀnskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förstÄelse för Àldre omsorgstagare och deras anhöriga som anvÀnder somatiskt vÀxelboende.

KapitaltÀckningsgraden i skuggan av kreditförluster och den pÄgÄende finansiella krisen : En studie av svenska banker

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om somatiskt vÀxelboende i GÀvle kommun, ur Àldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som anvÀnder somatiskt vÀxelboende. Ett hermeneutiskt angreppssÀtt anvÀndes för bearbetningen av vÄrt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrÄn analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansÄg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, VÀnskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förstÄelse för Àldre omsorgstagare och deras anhöriga som anvÀnder somatiskt vÀxelboende.

BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Synen pÄ livet i dödens spegel : Om livsideal och död, en mentalitetshistorisk studie av likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm

Denna studie över likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm har som mÄl att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhÀllssyn hos överklassen. Vilka Àr de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig Ät? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av kÀllmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstÄende hos bÄde mÀn och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal Àr Àkthet i sitt varande och plikttrogenhet.

Min livsmedelsbutik - vilka faktorer pÄverkar konsumenters val?

Hur kommer det sig att vissa vÀljer att handla mat pÄ exempelvis Konsum medan andra vÀljer ICA? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr val av livs­medels­­butik nÀr lÀge, pris och sortiment Àr liknande. Genom telefonintervjuer med boende i Tierp har uppsatsen visat pÄ att trots att de tre faktorerna lÀge, pris och sortiment Àr liknande pÄ orten Àr det ÀndÄ dessa faktorer som styr konsumenters val av livsmedelsbutik. Butiks­miljö, det vill sÀga hur en butik uppfattas, anses ocksÄ vara en faktor som pÄverkar varför en viss butik föredras men uppsatsen har visat pÄ att butikens lÀge Àr den enskilt viktigaste faktorn, Àven om de konkurrerande butikerna bara ligger nÄgra meter bort..

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

1 NĂ€sta sida ->